Jag har tänkt på det där, när man passerar gränsen till ljug.
Är det till exempel att ljuga om man undanhåller något för en vän, som ska bli en överraskning senare?
Och är det till exempel en lögn, om man ljuger för att skydda en annan person?
Jag läste någonstans att vara ärlig är inte att säga allt man tänker, utan att mena allt man säger. Ett av de bästa visdomsord jag har hört, men det ger mig inga svar.
När blir det en synd att ljuga, hur grov måste lögnen vara? Ska man ljuga som en egoistiskt handling för att det ska vara fel,
eller är det fel alla gånger?
Jag tror att man får ljuga om överraskningar. Trots min ilska när jag själv var i en liknande situation för inte så länge sedan, så tror jag att man får ljuga då. Men det går till en gräns när det bara sårar och då får man bara inse att denna gången får överraskningen bli lite sämre, för att skona andra människors känslor. För det är väl allt detta handlar om? Skona andra människors känslor, därför ska man inte ljuga. Finns det då gånger man borde ljuga för att skona andra människors känslor? Ja, det är jag helt övertygad om. Men. Men jag tror att grunden alltid ska vara att man ska tala sanning, hur ont den än gör. Sanningen gör oss lättare och lögnerna kröker vår rygg tills vi går av på mitten.
SvaraRaderaForskning visar att människor ljuger vare dag, men om jag själv tänker tillbaka på min dag så kan jag inte komma på en enda gång jag har ljugit. Fast jo. Jag inser att jag har ljugit massor av gånger under dagen. Dock har ingen lögn skadat någon annan människa, utan de har bara varit för att ställa mig själv i bättre dager. T.ex. på frågan varför jag kom för sent ljög jag för att jag inte skulle få frånvaro och på så behålla mitt csn-bidrag. Var detta fel? Ja, men jag gjorde det ändå och jag skäms inte ens.
Jag tror att man inte får bli för bekväm med lögnerna, att man ändå måste kunna se dem, vara medveten om dem. Och inte tycka att de alltid är okej. Då kan man använda dem för att skydda sig själv, men helst skydda andra. Jag tänker aldrig Bibeln eller Guds ord som lagar, mer som riktlinjer. (they're more like guidelines anyway...) Många krista skulle säkert vilja slå mig för det, men faktum är ju det att Gud vill oss väl, det måste väl alla kristna vara överens om? Och de regler som finns finns för att skydda oss, vara så bra som möjligt för att vi ska kunna må så bra som möjligt, då måste det väl vara så att man kan tänja på det lite? Annars skulle man ju vara förstörd långt innan förståndet ens kommer.
SvaraRaderaJag kanske tänker helt fel om det här, men jag tror ändå att man inte får ljuga, bara det att man ibland gör det och att det är okej. Hänger ni med?
Jag hänger med.
SvaraRaderaPoängen med livet är att det som är rätt i en situation, är inte alltid rätt i nästa. Ibland är det okej att ljuga om en sak, men ibland är der intre okej att ljuga om samma sak i en annan situation.
”Bibeln är Guds sjökort till dig att navigera efter. Den håller dig från havets botten, visar dig var hamnen ligger och hur du når den utan att fastna på klippor och skär.”
– Henry Ward Beecher
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Så är det defintivt, allt är inte samma hela tiden. Det är därför lagar och regler ibland kan bli lite skumma och behöver undantaget som bekräftar reglen.
SvaraRaderaVäldigt fint citat, jag tycker å andra sidan mer om att citera från Pirates, men jag antar att det där handlar mer om det på riktigt än mitt pirates citat... men ändå!